På öppet hav

Idag var dagen vi skulle få segla på riktigt, på öppet hav, till Åland ⛵️Spännande😊
Vi lättade ankar och kom iväg vid tiotiden, beräknad tidsåtgång var sex-sju timmar beroende på vindar. Vi kryssade oss ut bland öarna, grynnorna och bränningarna. Många nya begreppstermer att hålla ordning på.
Gästflaggan hissades under pompa och ståt 😂🇦🇽



När man som jag, mest är åskådare, ser allt så lätt ut, saker och ting är bara fixade. Susanne och Jimmy är så synkade och vet hela tiden vad den andre gör. En riktig utbildning i teamwork går jag här, härligt att åskåda. När saker och ting fungerar då är det som den vackraste symfoni.

Robert är mer hungrig än jag på att hugga i och lära sig segling, så han får instruktioner om att hoppa in och hjälpa till.
- Hur är det med skotpunkten, är den bra? Hör jag honom fråga.
- Den är bra. Nu lovar jag, hör jag Susanne svara.

Robert får ta över rodret och SEGLAR på riktigt i flera timmar, så nöjd, på öppet hav, till Åland. Hans pojkdröm är i uppfyllelse.
- Bränning på styrbords sida.
Jag hör hur han numer lätt slänger sig med båttermerna.



Så bar det iväg på böljan den blå. Fina nordostliga vindar som tog båten galant mellan 3-6 knop utan närmare finjusteringar på seglen rakt mot Åland.
Det gungade men jag klarade illamåendet bra, tuggade ett måilltuggummi ett tag men det gick fint.

Vi lyssnade på Sommar med Stina Wollter, så gripande och fint.

Det serverades kaffe och lunch under seglatsen och efter det, likt Sir Väs, i Robin Hood, somnade jag till gungningarna på toften (också nytt begrepp = sittbänken i båten) i säkert ett par timmar.
Så skönt, det är väl detta som är semester, eller 😳😴


Framme i Rödhamn, som fått sitt namn av de röda klipporna, brassade vi iordning den godaste biffstroganoffgryta jag ätit.
Gick en promenad på ön, såklart, ja även här var det jätte vackert.



Solnedgångar kan man väl aldrig se sig mätt på.
Godnatt från kabyssen.


Gillar

Kommentarer